<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="https://computernetwork.mathonline.se/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
		<id>https://computernetwork.mathonline.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=4.2_Potenser_med_rationella_exponenter_%26_Potensekvationer</id>
		<title>4.2 Potenser med rationella exponenter &amp; Potensekvationer - Versionshistorik</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://computernetwork.mathonline.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=4.2_Potenser_med_rationella_exponenter_%26_Potensekvationer"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://computernetwork.mathonline.se/index.php?title=4.2_Potenser_med_rationella_exponenter_%26_Potensekvationer&amp;action=history"/>
		<updated>2026-11-09T20:36:28Z</updated>
		<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.23.1</generator>

	<entry>
		<id>https://computernetwork.mathonline.se/index.php?title=4.2_Potenser_med_rationella_exponenter_%26_Potensekvationer&amp;diff=1277&amp;oldid=prev</id>
		<title>Taifun den 10 januari 2019 kl. 15.48</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://computernetwork.mathonline.se/index.php?title=4.2_Potenser_med_rationella_exponenter_%26_Potensekvationer&amp;diff=1277&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2019-01-10T15:48:03Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
{| border=&amp;quot;0&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;0&amp;quot; height=&amp;quot;30&amp;quot; width=&amp;quot;100%&amp;quot;&lt;br /&gt;
| style=&amp;quot;border-bottom:1px solid #797979&amp;quot; width=&amp;quot;5px&amp;quot; | &amp;amp;nbsp;&lt;br /&gt;
{{Not selected tab|[[4.1 Potenser| &amp;lt;&amp;lt;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;Förra avsnitt]]}}&lt;br /&gt;
{{Selected tab|[[4.2 Potenser med rationella exponenter &amp;amp; Potensekvationer|Genomgång]]}}&lt;br /&gt;
{{Not selected tab|[[Quiz till Potenser|Quiz]]}}&lt;br /&gt;
{{Not selected tab|[[Övningar till Potenser|Övningar]]}}&lt;br /&gt;
{{Not selected tab|[[4.3 Introduktion till logaritmer: Exponentialfunktioner|Nästa avsnitt&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;gt;&amp;gt; ]]}}&lt;br /&gt;
| style=&amp;quot;border-bottom:1px solid #797979&amp;quot;  width=&amp;quot;100%&amp;quot;| &amp;amp;nbsp;&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&lt;br /&gt;
== &amp;lt;small&amp;gt;&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Potenser med rationella exponenter&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;/small&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
Här ska vi lägga till [[4.1 Potenser#Potenslagarna|&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:blue&amp;quot;&amp;gt;Potenslagarna&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;]] ytterligare tre lagar om potenser med rationella exponenter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Potenser med rationella exponenter är potenser som har [http://34.248.89.132:1800/index.php?title=1.1_Om_tal#Olika_typer_av_tal &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;rationella tal&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;] (bråktal) i exponenten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De är bara ett annat sätt att skriva rötter, både kvadratrötter och högre rötter:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Påstående''':&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;border-divblue&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
===== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Lagen om kvadratroten&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt; \quad a^{1 \over 2} \; = \; \sqrt{a} &amp;lt;/math&amp;gt; =====&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;!-- border-divblue --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Bevis''':&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi multiplicerar &amp;lt;math&amp;gt; a &amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;&amp;lt;math&amp;gt;^{1 \over 2} &amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;/big&amp;gt; två gånger med sig själv och använder första potenslagen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:::&amp;lt;big&amp;gt;&amp;lt;math&amp;gt; \displaystyle a^{1 \over 2} \cdot a^{1 \over 2} \; = \; a^{{1 \over 2} + {1 \over 2}} \; = \; a^{2 \over 2} \; = \; a^1 \; = \; a &amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi drar kvadratroten ur båda leden och går vidare&amp;lt;span style=&amp;quot;color:black&amp;quot;&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:::&amp;lt;big&amp;gt;&amp;lt;math&amp;gt;\begin{array}{rclcl}    a^{1 \over 2} \cdot a^{1 \over 2} &amp;amp; = &amp;amp; a        &amp;amp; \qquad | &amp;amp; \sqrt{\,.\,} \\&lt;br /&gt;
                               \sqrt{a^{1 \over 2} \cdot a^{1 \over 2}} &amp;amp; = &amp;amp; \sqrt{a} &amp;amp;          &amp;amp;              \\&lt;br /&gt;
                                                         a^{1 \over 2}  &amp;amp; = &amp;amp; \sqrt{a} &amp;amp; \qquad   &amp;amp;              \\&lt;br /&gt;
              \end{array}&amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''V.s.b.''' &amp;amp;nbsp; ('''V'''ilket '''s'''kulle '''b'''evisas)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I följande ska &amp;lt;math&amp;gt; \; n \; &amp;lt;/math&amp;gt; vara ett heltal &amp;lt;math&amp;gt; &amp;gt; 0 &amp;lt;/math&amp;gt; och &amp;lt;math&amp;gt; \, a \, \neq 0 &amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Påstående''':&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;border-divblue&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
===== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Lagen om högre rötter&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt; \quad a^{1 \over n} \; = \; \sqrt[n]{a} &amp;lt;/math&amp;gt; =====&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;!-- border-divblue --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Bevisidé''':&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi visar påståendet för specialfallet &amp;lt;math&amp;gt; \, n=3 &amp;lt;/math&amp;gt;:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi multiplicerar &amp;lt;math&amp;gt; a &amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;big&amp;gt;&amp;lt;math&amp;gt;^{1 \over 3} &amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;/big&amp;gt; tre gånger med sig själv och använder första potenslagen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:::&amp;lt;big&amp;gt;&amp;lt;math&amp;gt; \displaystyle a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \; = \; a^{{1 \over 3} + {1 \over 3} + {1 \over 3}} \; = \; a^{3 \over 3} \; = \; a^1 \; = \; a &amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi drar 3:e roten ur båda leden och går vidare&amp;lt;span style=&amp;quot;color:black&amp;quot;&amp;gt;:&amp;lt;/span&amp;gt;&lt;br /&gt;
:::&amp;lt;big&amp;gt;&amp;lt;math&amp;gt;\begin{array}{rclcl}    a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} &amp;amp; = &amp;amp; a        &amp;amp; \qquad | &amp;amp; \sqrt[3]{\,.\,} \\&lt;br /&gt;
                            \sqrt[3]{a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3}} &amp;amp; = &amp;amp; \sqrt[3]{a} &amp;amp;          &amp;amp;              \\&lt;br /&gt;
                                                                             a^{1 \over 3}  &amp;amp; = &amp;amp; \sqrt[3]{a} &amp;amp; \qquad   &amp;amp;              \\&lt;br /&gt;
         \end{array}&amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''V.s.b.'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Denna bevisidé kan vidareutvecklas till det allmänna fallet, där &amp;lt;math&amp;gt; \, m \, &amp;lt;/math&amp;gt; ska vara ett heltal, &amp;lt;math&amp;gt; \, n \, &amp;lt;/math&amp;gt; ett heltal &amp;lt;math&amp;gt; &amp;gt; 0 &amp;lt;/math&amp;gt;  och &amp;lt;math&amp;gt; \, a \, \neq 0 &amp;lt;/math&amp;gt;:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;border-divblue&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
===== &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Lagen om rationell exponent&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt; &amp;lt;math&amp;gt; \quad \displaystyle a^{m \over n} \; = \; \sqrt[n]{a^m} &amp;lt;/math&amp;gt; =====&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt; &amp;lt;!-- border-divblue --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tabellen över [[4.1 Potenser#Potenslagarna|&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:blue&amp;quot;&amp;gt;Potenslagarna&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;]] borde kompletteras med dessa lagar för rationella exponenter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &amp;lt;small&amp;gt;&amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:#931136&amp;quot;&amp;gt;Potensekvationer&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;/small&amp;gt; ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Anta i fortsättningen att &amp;lt;math&amp;gt; \, x \, &amp;lt;/math&amp;gt; är en okänd variabel och &amp;lt;math&amp;gt; b\, &amp;lt;/math&amp;gt; och &amp;lt;math&amp;gt; c\, &amp;lt;/math&amp;gt; givna konstanter &amp;lt;math&amp;gt; \neq 0 &amp;lt;/math&amp;gt; . &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
::Funktioner av typ &amp;lt;math&amp;gt; y = x^3\, &amp;lt;/math&amp;gt; kallas för &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;potensfunktioner&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;, generellt &amp;lt;math&amp;gt; \; y = c \cdot x^b\, &amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
::Ekvationer av typ &amp;lt;math&amp;gt; x^3\, = 8 &amp;lt;/math&amp;gt; kallas för &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;potensekvationer&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;, generellt &amp;lt;math&amp;gt; \; x^b\, = c &amp;lt;/math&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I potensfunktioner och -ekvationer förekommer &amp;lt;math&amp;gt; \, x \, &amp;lt;/math&amp;gt; i &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;basen&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;border-divblue&amp;quot;&amp;gt;Potensekvationer löses genom &amp;lt;b&amp;gt;&amp;lt;span style=&amp;quot;color:red&amp;quot;&amp;gt;rotdragning&amp;lt;/span&amp;gt;&amp;lt;/b&amp;gt;.&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rotdragning är ekvivalent (identiskt) med potentiering med rationella exponenter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För t.ex. potensekvationen &amp;lt;math&amp;gt; x^3\, = 8 &amp;lt;/math&amp;gt; finns det två olika sätt att beskriva lösningen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:::&amp;lt;big&amp;gt;&amp;lt;math&amp;gt;\begin{array}{rclcl}    x^3 &amp;amp; = &amp;amp; 8           &amp;amp; \qquad | &amp;amp; \sqrt[3]{\,.\,} \\&lt;br /&gt;
                            \sqrt[3]{x^3} &amp;amp; = &amp;amp; \sqrt[3]{8} &amp;amp;          &amp;amp;                 \\&lt;br /&gt;
                                        x &amp;amp; = &amp;amp; 2           &amp;amp;          &amp;amp;                 \\&lt;br /&gt;
              \end{array}&amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alternativt kan rötter skrivas som potenser med rationella exponenter:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:::&amp;lt;big&amp;gt;&amp;lt;math&amp;gt;\begin{array}{rclcl}    x^3 &amp;amp; = &amp;amp; 8             &amp;amp; \qquad | &amp;amp; (\,\cdot\,)^{1 \over 3} \\&lt;br /&gt;
                        (x^3)^{1 \over 3} &amp;amp; = &amp;amp; 8^{1 \over 3} &amp;amp;          &amp;amp;                         \\&lt;br /&gt;
                    x^{3\cdot{1 \over 3}} &amp;amp; = &amp;amp; 8^{1 \over 3} &amp;amp;          &amp;amp;                         \\&lt;br /&gt;
                                       x  &amp;amp; = &amp;amp; 2             &amp;amp;          &amp;amp;                         \\&lt;br /&gt;
              \end{array}&amp;lt;/math&amp;gt;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I övergången från den andra till den tredje raden har den 3:e potenslagen använts på vänsterledet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2010-2019 Math Online Sweden AB. All Rights Reserved.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Taifun</name></author>	</entry>

	</feed>